Missa inte den andra delen av den omfattande intervjun som vi tillsammans med vår kollega Daniel Gamarra Peñalver hade med två av de bästa spelarna på World Paddle Tour Circuit. Vad har ni lärt er tillsammans under dessa nästan fem år som partners? Hur har de förändrats sedan de gick på deras vägar? Vad tycker du om den utveckling som dampadel har genomgått de senaste åren? Missa inte allt de berättade för oss.

Padel World Press.- För bara några dagar sedan visade vi er första delen av vår intervju med medlemmarna i paret nummer 3 i WPT Ranking, där de pratade med oss ​​om deras försäsong, om deras önskan att börja tävla och om hur de stod inför starten av den nya säsongen.

Därefter lämnar vi dig med den andra delen av den här intervjun med vår kollega Daniel Gamarra Peñalver... "Knowing Patty and Eli".

Vad betyder det att ha Neky i det här äventyret?

Eli: Det är svårt att minska vad Neky ger oss. Personligen har jag inte haft möjlighet att arbeta med många tränare eftersom jag träffade Neky väldigt tidigt, hon var min andra tränare, men jag måste säga att när jag träffade henne visste jag att hon skulle ge mig något annat. Under dessa år har det lärt mig att bli en bättre spelare men det har också hjälpt mig att bli en bättre person. Alla hans läror är giltiga för livet och han betonar alltid att padeltennis är en trevlig ursäkt för att lära känna sig själv, det är en form av självkännedom, det hjälper en person att lita på sina talanger och veta hur man möter sina rädslor. På ett personligt plan har det hjälpt mig att förstå livet ur ett lugnt perspektiv, från det dagliga arbetet och från kärleken till sig själv. Neky känner oss så väl att han ibland, i spel, inte berättar något tekniskt eller taktiskt för oss; hon berör bara den känslomässiga delen och det är vad vi behöver och det som gör skillnaden.

Patty: Utöver det som Eli har sagt vill jag betona att Neky har varit spelare fram till för 8 år sedan, därför vet hon vad vi går igenom i varje match och på varje träning. Både Eli och jag har en blind tillit till vad Neky berättar. Hon, utifrån, ser tydligt många saker som man inte ser från insidan och det hjälper alltid mycket. Många gånger, när det går fel och man tror att man inte kan, uppmuntrar hon oss att fortsätta och nå våra mål.

Vilket ögonblick minns du bäst som ett par? Vilket ögonblick har varit svårast?

Eli: De bra är lätta. Jag håller väldigt gärna VM på Mallorca, La Nucia-matchen i semifinalen mot Alejandra och Marta eller när vi fick nummer 1 i världen i Valencia, något vi firade så mycket att vi nästa dag inte satte bollen in, hehehe. Men det har också funnits dåliga och många. Vi har kommit ur matcher väldigt rörda. Det som är bra är att oftast går det ena fel och det andra inte så mycket, så vi stöttar varandra. Som ett par har vi aldrig haft ett ögonblick då vi velat kasta in handduken, men det har varit matcher där vi har haft det dåligt. Det kanske bara är en padeltennismatch men det är något som rör upp många saker inombords... Man måste ha saker väldigt tydliga för att inse att man inte är vad man kände i det ögonblicket. Idrottare går igenom dåliga tider, då vi kommer att ifrågasätta oss själva om vi är värda att tävla. Det är i dessa ögonblick som vi måste ha människor vid vår sida som säger till oss att vi inte är vad vi har skapat i det ögonblicket. Jag är jag, vare sig jag spelar bra eller dåligt, vare sig jag är nummer 1 eller inte... Efter att ha övervägt dessa saker tror jag att det har gjort mig mer komplett, det har fått mig att växa och jag sjunker inte längre när jag förlorar, Jag tror inte heller att jag är bäst när jag vinner. . Jag försöker alltid ha samma värde.

Bulle: I dåliga tider har jag kommit att må väldigt dåligt, men lite i taget, och med åren har jag insett att allt går över... Nästa dag går solen upp igen från samma ställe. Att vinna eller förlora är bara en tillfällig handling.

Vad har ni lärt er av varandra under den här tiden? Vad har ni förbättrat mest som par? Vilka skillnader finns det mellan paret Eli-Patty 2011 och 2016?

Ely: Av Patty har jag lärt mig att njuta av padeltennis och livet. Hon har alltid trevligt. Han har förmågan att anpassa sig till situationer och trivas var han än är... Det är något som förvånar mig. Dessutom är han på banan en superhårt arbetande person, som ger allt varje dag.

Bulle: Eli är den hårdast arbetande och uthålliga personen i världen; Han föreslår något och gör det. Eli är ordning, disciplin och arbetsförmåga. Jag ansåg mig vara mer stökig och eftersom jag har varit med henne anser jag mig vara lite mer ordningsam än tidigare. På banan tycker jag att vi har vunnit mycket i mognad och kommunikation. Vi behöver inte längre säga något till varandra, vi tittar bara på varandra och vi vet vad var och en behöver i varje ögonblick av spelet. Paddeltennisbanan är ett så litet utrymme att ju bättre du känner personen bredvid dig, desto bättre.

Ely: Internt har vi känslan av att vara mycket mer kompletta än då. Många gånger säger de till oss att eftersom vi var nummer 1 innan och vi är det 3:e paret så måste vi ha sänkt vår prestation... Men så är det inte. Jag håller mig till Eli-Patty nu.

När ni bestämde er för att spela tillsammans talade Eli om ert fackförbund som ett långsiktigt projekt där det viktiga var de goda känslorna, inte resultaten. Håller du fast vid den filosofin?

Patty: Helt.

Ely: Jag har alltid trott att om sensationerna är bra så kommer resultaten eller kommer. Det enda nödvändiga är att motivationen finns inom paret; Ranking är något väldigt externt. För mig är det viktiga att må bra när jag spelar med personen bredvid mig och lägger jag till det dagliga arbetet så tror jag att vi kommer lite närmare resultaten.

Hur lyckas du slå spelare som är mer slagkraftiga och aggressiva på nätet än du? Vad skiljer er från andra par?

Bulle: Tricket är att ta spelet till vårt plan, till ett område där vi är mer bekväma. Vi är inga punchers men vi jobbar hårt under försäsongen med vårt anfall, för att kunna utnyttja den aspekten om den omständigheten uppstår i spel.

Ely: Vi är ett par medvetna om våra styrkor och svagheter. I varje turnering lär vi oss av rivalernas dygder och försöker införliva dem i vårt spel, men samtidigt försöker vi att inte tävla i det de är bättre på. Å andra sidan tror vi att det i padel är livsviktigt att veta hur man kontrollerar matchens rytm. Det kan vara en mindre synlig del än ett slag men det är väldigt viktigt för vårt sätt att se den här sporten.

Hur ser du på de andra paren på Circuit? Tror du att det finns ett par steg över resten?

Eli: I början av säsongen kan vi ha varit på samma nivå som de två första paren, men ändå tror jag att i slutet av kampanjen gjorde både tvillingarna och Marta Marrero och Alejandra Salazar lite skillnad med resten. Angående de nya paren som har bildats, som Alba och Marta eller Lucia och Gemma, tror jag att de kommer att bli väldigt jobbiga. Jag tror att den här förändringen de har gjort har varit väldigt bra för dem för när en ny duo bildas är den faktor som dominerar entusiasm, vilket är väldigt viktigt i en sport. Men vi kan inte glömma de vanliga paren, som Carol-Ceci eller Victoria-Cata. Patty och jag gillar inte att prata om par särskilt eftersom vi respekterar dem alla från första matchen. Numera tränar alla tjejer väldigt hårt, de vill alla till toppen, de är väldigt ivriga och spända, de vill vara en del av eliten av dampadel, vilket jag tycker är väldigt positivt. Det är därför vi respekterar alla. Vi värdesätter den dagliga ansträngning de ägnar sig åt att vara där.

Vad är det viktigaste för en professionell padelspelare, den fysiska aspekten, den tekniska eller den mentala?

Ely: Enligt mig är det den psykologiska biten som gör skillnaden. Hanteringen av känslor avgör vilka par som tjänar mer och vilka par som tjänar mindre.

Bulle: En professionell padeltennisspelare måste fråga sig själv internt vad hon vill ge av sig själv, hur mycket hon vill ge och hur mycket hon vill ge. Det är spelaren själv som måste sätta upp sina egna mål.

Hur har dampadel utvecklats i dina ögon under det senaste decenniet?

Bulle: Jag har spelat det här spelet i många år, nästan 20 nu. Dagens padel är snabbare, man måste vara mer fysiskt förberedd... Bollens hastighet är mycket snabbare men jag tror att essensen av ursprunget fortfarande är närvarande. Jag var från padeln förut, den med staketet, broddarna, listigheten och murbanan. Av den anledningen älskar jag padeln att leta efter vinklar, jag tror att det är det lilla fröet av padel och det ska inte gå förlorat, jag hoppas att bollarna eller banorna inte förändrar oss längre för då skulle detta inte längre verka som padel.

Ely: Jag tror att paddeltennis utvecklas när före detta tennisspelare ansluter sig, vilket ger en annan rytm och bollhastighet. Vi måste anpassa oss efter det så mycket som möjligt, utan att tappa det där lilla fröet av padeln från tidigare.

Foto: Facebook Patty Llaguno

* Du kan följa alla nyheter inom padeltennisvärlden i våra profiler Facebook y Twitter samt prenumerera på vår Nyhetsbrev dagliga nyheter.